KemI ändrar definitionen av PFAS - Trifluoropropyl Dimethiconol ska nu också räknas in
KoHF skrev i somras om klassificering av Trifluoropropyl Dimethiconol i relation till PFAS, se nedan. Nu ändrar dock KemI definitionen med anledning av diskussion om Trifluoropropyl Dimethiconol.
2020-08-31:
Under rubriken ”Vad är PFAS” på Kemikalieinspektionens (KemIs) hemsida har det fram till vecka 36 bara funnits den definition av PFAS som KemI själva använder till sitt produktregister. Det innebar att vissa ämnen inte skulle räknas inom som PFAS, bl.a. Trifluoropropyl Dimethiconol.
Nu har KemI ändrat på sin hemsida och menar att OECD:s definition är den som ska gälla för Sverige, där ingår då även ämnen med perfluorerade kol som inte har vidare kolbindningar till andra perfluorerade kol, t.ex. Trifluoropropyl Dimethiconol.
Avseende rapportering till KemIs produktregister gäller dock fortfarande den gamla definitionen där Trifluoropropyl Dimethiconol inte ska räknas in.
2020-06-30:
KoHF har fått frågan om Trifluoropropyl Dimethiconol är ett så kallat PFAS-ämne. Då frågeställningen är relevant för hela branschen publicerar vi här vårt svar.
Trifluoropropyl Dimethiconol är en ingrediens i kosmetiska produkter. Den ska inte klassas som ett PFAS-ämne då den inte möter kriterierna för den klassningen och därmed inte anses ha de egenskaper som är problematiska med PFAS-ämnen.
Allmänt om PFAS
PFAS är en förkortning av ”Per- och Polyfluorerade AlkylSubstanser”. Det är en samlingsbenämning för mer än 4700 organiska ämnen som alla består av en kolkedja där väteatomerna helt eller delvis är utbytta mot fluoratomer. Det är en stor grupp ämnen där såväl gaser, vätskor och fasta ämnen med heterogena egenskaper ingår. Anledningen till grupperingen är i första hand att PFAS-ämnen är svårnedbrytbara och därigenom anses kunna utgöra en potentiell miljörisk. Gruppen kallas också ”högfluorerade ämnen” i dagligt tal.
Trifluoropropyl Dimethiconol
Trifluoropropyl Dimethiconol är ett ämne som innehåller fluor men som inte omfattas av Kemikalieinspektionens definition av PFAS-ämnen. Det finns flera olika typer av liknande ämnen på marknaden, gemensamt för dem är att de har en eller fler trifluoropropylgrupper som sitter bundna till en polymer silikon som heter dimethiconol. Dessa trifluorpropylgrupper består av tre kol varav endast ett (1) är perfluorerat. En trifluoropropylgrupp innehåller alltså strukturelementet -CF3 som även förekommer naturligt i form av trifluorättiksyra i världshaven. Två schematiska strukturformler av olika varianter av Trifluoropropyl Dimethiconol återfinns i figur 1 nedan:
Figur 1. Två olika schematiska strukturformler för olika sorters Trifluoropropyl Dimethiconol. Bokstaven x är vanligtvis ett stort tal och avgör ämnenas respektive molekylvikt.
Definition av PFAS
Kemikalieinspektionen definierar PFAS enligt nedan, såväl på sin informationssida om PFAS som i föreskrifterna om anmälningsplikt om PFAS till produktregistret (KIFS 2018:4).
”I Kemikalieinspektionens regler om anmälningsplikt för PFAS till produktregistret (som finns i KIFS 2018:4) definieras PFAS som en molekyl som innehåller ett eller flera fragment bestående av en perfluorerad kolkedja med minst två kolatomer (C2) samt bindning till valfria atomer eller grupper av atomer.”
KIFS 2018:4 utkom från tryckeriet 2 november 2018[1] och beslutet att inte innefatta ämnen som endast har ett fluorerat kol i PFAS-definitionen har sannolikt sin grund i den rapport som KemI publicerade 2015 (Occurrence and use of highly fluorinated substances and alternatives)[2]. På sidan 11 i rapporten framgår följande:
Kemikalieinspektionen exkluderar alltså ämnen som, likt Trifluoropropyl Dimethiconol, endast har ett perfluorerat kol (en CF3-grupp) av två skäl:
Ämnen med endast ett perfluorerat kol är mycket mindre svårnedbrytbara än ämnen med två eller fler perfluorerade kol
Ämnen med ett perfluorerat kol förekommer naturligt
Det är alltså detta resonemang som sannolikt låg till grund för definitionen av PFAS i Kemikalieinspektionens föreskrifter som i sin tur reglerar vilka ämnen som ska rapporteras in som PFAS i produktregistret.
PFAS inom EU
På senare tid har diskussionerna om PFAS intensifierats och för närvarande bedriver Kemikalieinspektionen och myndigheter i fyra andra EU-länder ett arbete som syftar till att förbjuda PFAS-ämnen i EU, i all användning som inte är nödvändig för samhället.[3]. I en bakgrundstext till detta arbete diskuteras andra definitioner av PFAS än de nu gällande. Än så länge gäller dock Kemikalieinspektionens definition från 2015 som vilar på vetenskaplig grund och även är definitionen för att ta upp PFAS-ämnen specifikt i myndighetens produktregister.
Konklusion
Trifluoropropyl Dimethiconol möter inte den i samhället gällande definitionen för att vara ett PFAS-ämne. Den gällande definitionen bygger i första hand på att inkludera de ämnen som anses ha speciellt problematiska egenskaper avseende nedbrytbarhet, därför exkluderas ämnen som Trifluoropropyl Dimethionol.
Som bransch är det av största vikt att vi har pålitliga definitioner att verka efter, och att dessa vilar på rimliga grunder. Förekomsten av fluoratomer i ett ämne gör det inte per definition problematiskt och i detta fall ej heller att det ska klassas som ett PFAS-ämne.
För ytterligare information:
Olof Holmer, VD - KoHF
e-mail: olof.holmer@ktf.se
mobil: 070-950 70 19
[1] https://www.kemi.se/global/lagar-och-regler/kifs/kifs-20177/kifs-2018-4.pdf
[2] https://www.kemi.se/global/rapporter/2015/report-7-15-occurrence-and-use-of-highly-fluorinated-substances-and-alternatives.pdf
[3] https://www.kemi.se/nyheter-fran-kemikalieinspektionen/2020/fem-europeiska-myndigheter-samarbetar-for-att-forbjuda-pfas/