Munvård
KoHF är bekymrade över att den kemikalierädsla som riskerar att spridas via sociala medier kan skrämma bort vissa konsumenter från det enskilt bästa kariesförebyggande tillsatsen vi förfogar över, fluor. Fluorinnehållande munhygienprodukter som följer begränsningarna i EU:s kosmetikaförordning är säkra att använda, och stöds av Sveriges Tandläkarförbund.
Nu börjar också tandläkarprofessionen reagera kraftigt mot denna osakliga desinformation. Här ett inslag i P1 som fått stor spridning i annan media:
Sveriges Radio P1: Forskare förkastar fara med fluor
KoHF informerar om vikten av god tand- och munhygien
KoHF delar Svenska Tandläkarförbundets uppfattning att fluortandkräm är säkert och framförallt som ingen annan tandkräm ger en kariesförebyggande effekt. Informationen nedan är till stora delar hämtad från Svenska Tandläkarförbundet. Vi informerar här om centrala frågor om tand- och munhygien: hur gör man?, varför är kariesförebyggande ämnet fluor så viktigt?, tensiden SLS – fara/risk, och dokumenterad säkerhet, barn och tänder.
Fluortandkräm enskilt viktigaste faktorn för svenskens goda tandhälsa
Många kan idag ha svårt att föreställa sig hur illa ställt det var med tandhälsan i Sverige innan fluortandkrämens intåg. 1960 var 23 % av befolkningen i Sverige tandlösa i en eller båda käkarna och det var svårt att hitta någon ung människa som inte hade ett eller flera hål i tänderna. 1985 hade Sveriges tolvåringar i genomsnitt tre kariesskadade tänder i jämförelse med idag då genomsnittet ligger på en kariesskadad tand. Bakom denna utveckling står flera samhällsinsatser och landvinningar inom tandvården. Den enskilt viktigaste faktorn är dock införandet av fluortandkrämen[1].
Två minuter två gånger om dagen
För att få en kariesförebyggande effekt måste man tillföra fluor kontinuerligt på tandytan. För vuxna är rekommendationen två cm fluortandkräm på tandborsten, två gånger om dagen och borsta i två minuter. För barn upp till 6 år bör barntandkräm med lite lägre fluorhalter användas. För små barn gäller att mängden tandkräm ska vara lika stor som barnets lillfingernagel och att en vuxen bör övervaka tandborstningen så att inte tandkräm sväljs ned i onödan[2].
Sveriges Tandläkarförbund rekommenderar sköljning med fluor som komplement till tandborstning. För vuxna personer med förhöjd kariesrisk är fluorsköljning en viktig del av egenvården.
[1] Fluortandkrämens kariesförebyggande effekt är vetenskapligt väl belagd (se exempelvis SBUs rapport 161:2002 och SBU rapport 2015:230).
[2] EU:s kosmetikaregler, EU-förordning 1223/2009, bilaga III, nr 26-43, 47, 56
Speciellt viktigt för barns munhygien
Tandvårdens rekommendation att använda fluortandkräm baseras på det starka vetenskapliga stöd som finns för fluorets kariesförebyggande effekt. Som förälder bestämmer du naturligtvis själv vilken tandkräm som du vill använda till ditt barn. Att inte använda fluortandkräm innebär dock en ökad risk för att barnet utvecklar karies och får en sämre munhälsa i framtiden. Stora kariesangrepp hos barn och ungdomar tillhör tyvärr inte det förgångna även om stora förbättringar av munhälsan har skett på senare år.
Tandkräm och andra kosmetiska produkter ska vara dokumenterat säkra
Inom EU finns en gemensam lagstiftning för kosmetiska produkter, till exempel munvårdsprodukter så son tandkräm och munskölj, förordning 1223/2009. Förordningen reglerar allt från omfattning/definitioner, produktutveckling, innehåll, märkning, tillverkning, säkerhetsbedömning till marknadsföring, och förordningens mest centrala begrepp är användarens hälsa och säkerhet. Säkerheten vid normal och förutsebar användning ska dokumenteras. Ansvarig myndighet, för oss i Sverige Läkemedelsverket, har rätt att begära in den obligatoriska säkerhetsdokumentationen om myndigheten befarar att en kosmetisk produkt riskerar att äventyra användarnas hälsa. Här ingår också att tillsammans med EU-kommissionen verka för att bedöma hur ändrade vanor för munhygien, till exempel fler munvårdsprodukter med fluor påverkar säkerheten för oss konsumenter.
Risker kopplade till att svälja större mängder fluor
Precis som andra kemiska ämnen som är bra för oss, exempelvis zink, kan fluor vara giftigt i för stora doser. Fluoret är dock giftigt först när det sväljs ner, vilket fluortandkräm och fluorskölj inte är avsedda att göra.
Berggrunden och därmed dricksvattnet ser olika ut i Sveriges avlånga land avseende mineralinnehåll, och då också fluorinnehåll. Om man oroar sig för att exponeras för stora mängder fluor kan man kontrollera fluroinnehållet i sitt dricksvatten med sin vattenleverantör, och sedan diskutera sina munhygienvanor med sin tandläkare.
Tensiden SLS – dokumenterat säker under lång tid
När man pratar munvård dyker frågor ibland upp om tensiden, det ytaktiva rengörande ämnet SLS[1].
SLS används på grund av goda rengörande egenskaper och eftersom det kombinerar säkerhet och effektivitet när ingrediensen används i till exempel tandkräm. Ett återkommande falskt Internet-rykte, vilket ofta förstärks i media och sociala medier, är att SLS skulle vara hälsoskadligt. I motsats till dessa rykten är verkligheten att säkerheten hos SLS aldrig har ifrågasatts av Europakommissionen, eller dess rådgivande vetenskapskommitté (SCCS), eller av någon av EU:s medlemsstater.
[1] SLS, Natrium laurylsulfat – i ingredienslistan på munvårdsproduktens förpackning finns det så kallade INCI-namnet: sodium lauryl sulphate
Kosmetiska produkter ska vara säkra vid normal och förutsebar användning. En ingrediens i dessa produkter kan dock i ren form eller i hög koncentration ha oönskade effekter. Så också SLS, som i ren form kan vara irriterande på till exempel huden. Man måste alltså skilja mellan en inneboende faroegenskap hos enskilda ingrediensen och säkerheten hos den produkt man köper i handeln. En kosmetisk produkt ska alltid vara dokumenterat säker.