KoHF reagerar på artikel i Aftonbladet
Aftonbladet presenterade 16 januari i sin nättidning artikeln Så undviker du tveksamma skönhetsprodukter.
Aftonbladet har i sin artikeln bara använt marknadsföringen från ett företag som enda källa för en artikel om hälsa och säkerhet rörande kosmetiska produkter. KoHF menar att det finns många felaktigheter i påståendena i artikeln och har därför valt att kommentera dessa nedan.
Kosmetiska produkter, oavsett innehåll och ingrediensers ursprung, ska vara dokumenterat säkra för att få finnas på EU:s marknad. Säkerheten är tillverkarens yttersta ansvar och säkerhetsdokumentationen är tillgänglig för kontrollmyndigheterna vid antydan om hälsoproblematik.
Här går KoHF igenom de ingrediensområden som listas i artikeln
”Petrokemikalier” nämns som generellt farliga. Petroleum, också kallat bergolja, används för att framställa en mängd innehållsämnen både i kosmetiska produkter och andra konsumentprodukter. Ett ämnens farlighet beror dock bara på dess strukturformel och inte på dess ursprung. Naturlig C-vitamin är exakt samma sak som syntetiskt C-vitamin för att ta ett exempel. Kosmetiska produkter får dessutom inte enligt EU:s regelverk vara cancerogena. KoHF menar att det är fel att blanda ihop cancer och kontaktallergi. De är helt olika hälsoproblembilder och har helt olika orsak.
PEGs och PPGs – liknande argumentation som ovan och KoHF:s hållning är densamma. Återigen, kosmetiska produkter måste vara dokumenterat säkra.
Artificiella dofter – här undrar KoHF om artikelförfattaren går i den vanliga fällan, d.v.s. att det artificiella med automatik utpekas som boven. Ett par procent av EU:s befolkning är känsliga mot parfymämnen, och detta oavsett om dessa är syntetiska eller naturliga. Kroppen kan inte känna skillnad utan reagerar mot specifika kemiska ämnen eller kemiska strukturer och dessa kan finnas i både syntetisk och naturlig kemi – allt är nämligen kemi. Kontaktallergi är individuellt och du bör uppsöka läkare om du är osäker på om du är överkänslig.
Parabener – konserveringsmedel, av vilka parabener är några, används för att motverka mikrobiell tillväxt i konsumentprodukter. De tillsätts alltså för säkerheten, men ett fåtal reagerar på vissa konserveringsmedel. Precis som för parfymämnen är detta individuellt. Just gruppen parabener är snarare de som är kända för låg kontaktallergirisk. De är dessutom lätt nedbrytbara i miljön och är ett mycket bra val för att konservera kosmetiska produkter med högre vatteninnehåll.
Syntetiska färger - liknande argumentation som ovan om petrokemi och KoHF:s hållning är densamma. Återigen, kosmetiska produkter måste vara dokumenterat säkra.
Silikonoljor – detta avsnitt menar KoHF är generellt osammanhängande och saknar enligt oss saklig grund för göra den sammanfattande bedömningen. Kontaktallergi kan uppstå mot i princip alla ämnen men denna grupp är inte problematisk i ett vidare perspektiv.
Syntetiska konserveringsmedel – se ovan om konserveringsmedel. Syntetisk eller naturlig spelar ingen roll, säkerheten är det centrala. KoHF menar att det är vilseledande och riskabelt om konsumenten förleds att tro att allt är tryggt och säkert bara för att produkten utger sig för att vara naturlig. Snarare kan det vara tvärtom om vi utgår ifrån t.ex. kontaktallergiproblematiken.
Triethanolamine (TEA) – nitrosamnier är en hälsorisk och ska undvikas, vilket är precis det som regelverket kräver och pekar tydligt på. Att nitrosaminer skulle orsaka överkänslighet är okänt för KoHF.
KoHF har som ambition att sakligt informera om säkerhet och risker med kosmetiska produkter. Vi tror på att uppmärksamma forskningsstudier, analysera dem och att därefter vid behov påverka användningen och reglerna om kosmetiska produkter.