Läkemedelsverket: "Kosmetikaköp på nätet kräver vaksamhet"

Läkemedelsverket: Kosmetika är typiska julklappar och svensken lägger ca 10 miljarder varje år på sådana produkter. Men webhandeln medför också vissa risker. EU-reglerna för kosmetika är till för att användaren inte ska drabbas av till exempel allergiska reaktioner eller utsättas för hälsopåverkande kemikalier.

Handelns utredningsinstitut HUI uppskattar idag att julhandeln 2019 totalt kommer att uppgå till 79,8 miljarder kronor. Julklappshandeln på nätet 2019 beräknas enligt E-Barometern uppgå till 8,4 miljarder.

- Det finns en rad regler för kosmetiska produkter som alla syftar till att skydda konsumenten, säger Josefin Liljeteg, chef för Kosmetikatillsynen på Läkemedelsverket. Men det är en enorm marknad som stadigt ökar, och konsumenten löper risk att få hem hälsovådliga produkter från oseriösa webshoppar.

Kosmetiska produkter som säljs i Sverige är oftast säkra att använda. Konsumenten bör ändå vara vaksam vid köp av kosmetika, både från fysiska butiker och på webben. Webbshopar kan erbjuda varor från andra marknader och ibland uppfylls inte EU-kraven för innehåll, märkning och tillverkning.

Läkemedelsverkets fem viktiga frågor vid köp av kosmetika

Kosmetik- och hygienföretagen bedömer också att dessa är bra tips.

  1. Finns det en innehållsförteckning och tydliga användningsinstruktioner?

    Inom EU ska kosmetika som säljs ha en innehållsförteckning, och innehållet ska vara godkänt för användning inom EU. Om produkten saknar eller har otydliga instruktioner kan det orsaka stora besvär för användaren. Om produkten är märkt med "endast för yrkesmässig användning" ska man inte använda den utan rätt utbildning.

    KoHF: alla produkter innehåller dock inte ingredienser där instruktioner krävs. Det ska dock alltid framgå vilken funktion en produkt har, t.ex. hårfärg eller tandkräm.

  2. Står tillverkare angiven, inklusive kontaktuppgifter?

    Tillverkaren måste ha en fysisk adress inom EU/EES för att man ska kunna spåra produkten, till exempel om användaren upplever oönskade effekter eller andra problem. En adress till en webbsida räcker alltså inte.

  3. Görs vidlyftiga hälsopåståenden om produkten?

    Det är noga reglerat vad man får påstå kring kosmetiska produkter. Man ska inte köpa produkter som marknadsförs som att de botar eller lindrar sjukdomar.

    KoHF: notera också att Marknadsföringslagen ställer särskilt höga krav på vederhäftighet då hälso- eller miljöpåståenden används.

  4. Har produkterna passerat bäst-före-datum?

    Gammal kosmetika kan göra att man får bakterieväxt i produkten. Detta kan orsaka både infektioner och allergiska reaktioner. Man ska vara uppmärksam på datummärkningen, och läsa noga på förpackningen hur den ska förvaras och hur länge den håller efter att den har öppnats.
    KoHF: notera att endast vissa kosmetiska produkter, de som håller kortare tid i obruten förpackning, kräver märkning med bäst före-datum. Läs mer om hållbarhetsmärkning.

  5. Är produkten orimligt billig?

    Då finns risk för att man erbjuds en piratkopia. Kosmetika är en av de mest piratkopierade produkterna i den globala handeln, och kan medföra stora hälsorisker eftersom tillverkaren knappast bryr sig om de andra regler som gäller för kosmetika, till exempel kraven på innehåll, hållbarhet eller spårbarhet.

Fotografi: PhotoMIX Ltd.

Föregående
Föregående

Företaget Dagsmeja döms för vilseledande marknadsföring rörande varumärket ”Attitude”

Nästa
Nästa

KoHF rekommendation om instruktioner för hantering av använda tvätt- och våtservetter