Faktablad om solskyddsprodukter och solvård

Uppdaterad: 2023-02-20

Innehåll

  1. Solstrålning

  2. Lagstiftning och Europakommissionens rekommendation

  3. UV-filter

  4. Testmetoder

  5. Märkning

  6. Effektbevisning

  7. Användning och applicering

  8. Användningstips för en effektiv applicering av solskyddsmedel samt ett sunt beteende i solen

  9. Solskydd för barn

  10. Nanomaterial och solskyddsprodukter


1. Solstrålning

Vad är solstrålning?

Solstrålning består bland annat av kortvågig ultraviolett B-strålning (UVB-strålning) och långvågig ultraviolett A-strålning (UVA-strålning). UV-strålningen finns i olika delar av solens ultravioletta spektrum eller våglängdsområdena 280–315 nm (UVB), 315–400 nm (UVA). Andra våglängdsområden finns också, men i strålskyddssammanhang brukar man prata om dessa två relevanta områden.

Oönskade effekter av solande

Inflammation i huden (solbränna/solsveda) och den resulterande hudrodnaden (erytem) orsakas huvudsakligen av UVB-strålning.

Cancerrisk är kopplad till både UVB- och UVA-strålning. UVA-strålning leder dessutom till att huden åldras i förtid. Forskningsresultat antyder också att kroppens immunsystem påverkas av alltför hög exponering för UVB- och UVA-strålning.

Solskyddsmedel

Solskyddsmedel kan skydda effektivt mot solbränna. Forskningsresultat antyder också att solskyddsmedel kan förebygga för tidigt åldrande av huden och skydda mot förändringar i immunsystemet som orsakas av för hög ljusexponering. Epidemiologiska undersökningar visar att användningen av solskyddsmedel kan förebygga vissa typer av hudcancer.

 

2. Lagstiftning och Europakommissionens rekommendation

Lagstiftning om solskyddsmedel

Solskyddsmedel är kosmetiska produkter vilka regleras genom EU:s förordning om kosmetiska produkter.

Läkemedelsverket är ansvarig kontrollmyndighet för hälsorelaterade områden om kosmetiska produkter inklusive om effektbevisning. Tillverkaren ska genom dokumentation kunna styrka påstådd effekt hos en kosmetisk produkt. Detta är naturligt också ett viktigt område för solskyddsmedel.

Även Konsumentverket hanterar frågor som rör marknadsföringslagen och andra regler som rör detta område.

Strålsäkerhetsmyndigheten ansvarar för frågor om strålning, inklusive solstrålning och solariesolning. Ansvaret avser inte specifikt solskyddsmedel.

Andra berörda myndigheter kan vara MSB, myndigheten för samhällsskydd och beredskap (om till exempel solskyddsmedel i trycksatta aerosolförpackningar, brandfarlighet), och Kemikalieinspektionen om miljöegenskaper hos till exempel UV-filter.

EU-rekommendation om påståenden och effektivitet hos solskyddsmedel

Europakommissionen publicerade 2006 rekommendationen om påståenden och effektivitet hos solskyddsmedel som ett komplement till EU:s förordning om kosmetiska produkter, specifikt om solskyddsmedel.

Bakgrunden är bland annat att hudcancer orsakad av ultraviolett ljus (UV-ljus) ökar snabbast av alla cancerformer och Europakommissionen ser solskyddsmedel som mycket viktiga i skyddet. Genom att använda solskyddsmedel kan man skydda huden och på så sätt undvika hudskador. Mot bakgrund av detta har EU förklarat solskyddsmedels effekt som en ”important public health issue” d.v.s. effekten hos solskyddsmedel är en viktig fråga för den allmänna folkhälsan.

EU:s rekommendation beskriver solskyddsmedels effektivitet och påståenden om detta, om vilken märkning och vilka testmetoder som ska användas.

 

3. UV-Filter

UV-filter är kemiska ämnen som filtrerar eller reflekterar solens ultravioletta, UV-strålar. Dessa egenskaper gör dem lämpliga att använda i många typer av solskydd. Här pratar vi dock specifikt om att skydda mot skadliga kort- och långvariga effekter av solens UV-strålar.

Kosmetiklagstiftningen och tillåtna UV-filter

Ett trettiotal UV-filter är tillåtna att tillsättas kosmetiska produkter som säljs inom EU. De tillåtna UV-filtren redovisas i bilaga VI till EU:s kosmetikalagstiftning.

Den som marknadsför en kosmetisk produkt som ett solskyddsmedel ska använda ett eller flera av dessa tillåtna UV-filter och ska också följa EU:s rekommendation för påståenden om solskyddsmedels effektivitet.

UV-skydd och UV-spektra

De olika tillåtna UV-filtren filtrerar eller reflekterar solens UV-strålar i olika delar av ljusets UV-spektra. Detta är en anledning till varför tillverkaren ofta kombinerar två eller flera UV-filter i ett solskyddsmedel.

Funktion

Det finns UV-filter som reflekterar UV-strålning (så kallade fysikaliska eller partikulära UV-filter), och sådana som verkar genom att absorbera UV-strålning och omvandla den till värme (så kallade organiska eller kemiska filter. Det finns även hybridfilter, Methylene bis-benzotriazolyl tetramethylbutylphenol, ett organiskt filter i partikelform som både absorberar och reflekterar UV-strålning.

Fotostabilitet

Solskyddsmedel inklusive UV-filtren i dem bör vara fotostabila för att inte brytas ned av solens UV-strålar så att den utlovade skyddande förmågan består. Produkten ska kunna utsättas för både UVB- och UVA-strålning utan att brytas ned.

 

4. Testmetoder

Cosmetics Europe, den europeiska branschorganisationen för kosmetiska produkter går i sin rekommendation nummer 25 (2016) igenom de aktuella testmetoder som ska användas för att bekräfta effekten hos solskyddsmedel. Metoderna, samt vad de mäter beskrivs kortfattat nedan. Notera att testmetoderna har uppdaterats hos ISO sedan 2016. Aktuell standard för SPF/UVB respektive UVA visas nedan.

In vivo - In vitro

In vivo: syftar på biologiska processer i levande celler och vävnader när de befinner sig på sin naturliga plats i hela organismer, här: i oss människor

In vitro: (latin "i glas") en term som syftar på att en levande mikroorganism, cell eller biomolekyl studeras utanför sin normala biologiska kontext, utanför kroppen.

 

SPF, UVB

SPF (Sun Protection Factor) visar vilken UVB-skyddsnivå en produkt erbjuder. SPF 15 innebär att huden klarar 15 gånger mer UVB dos innan man får rodnad jämför med oskyddad hud. SPF säger dock inget om den tid man kan vistas i solen. Olika SPF är inbördes jämförbara, om man använder lika mycket skyddar en produkt med SPF 30 dubbelt så mycket som en produkt med SPF 15.

Fördjupning

SPF kan även presenteras som absorption eller transmission. Detta är en teoretisk beräkning som visar hur stor andel UVB-strålning en solskyddsprodukt med en viss SPF absorberar respektive släpper igenom. Det ger dock inte någon uppgift om skyddsnivå för huden mot rodnad, men förklarar varför man kanske inte märker skillnad mellan olika höga SPF när solen är svagare, samtidigt som det kan göra stor skillnad i starkt solljus.

SPF bestäms med hjälp av den metod som beskrivs i standarden ISO 24444:2019 Cosmetics ‐ Sun protection test methods ‐ In vivo determination of the sun protection factor (SPF) (reviderar ISO 24444:2010). Det är en in vivo metod, dvs man testar effekten på människa. Totalt 12 rutor av storleken 1 cm2 testrutor ritas upp och märks på testpersonens rygg. På 6 av rutorna appliceras 2mg produkt och resterande 6 lämnas obehandlade. Rutor med och utan produkt belyses med standardiserad UVB-strålning, vars initiala dos beror på förväntad SPF. UVB-strålningens dos ökar för varje ruta. Resultatet avläses efter 24 timmar då rodnad (erytem) har hunnit utvecklas. Man jämför minsta dos UVB-ljus som krävdes för att få en rodnad skyddad hud (MEDprodukt) i förhållande till minsta dos UVB-ljus som ger rodnad på den oskyddade huden hos samma person (MED oskyddad).

Sun Protection Factor räknas fram som:

SPF = MEDprodukt / MEDoskyddad

Det är samma metod som används oberoende av produkttyp, dvs SPF för en kräm, ett stift eller en spray mäts på samma sätt. ISO-standarden är ekvivalent med den erkända och tidigare använda internationella standardiserade testmetoden International Sun Protection Factor Test Method (2006), vilket innebär att testresultat för äldre produkter som testats med den metoden fortfarande är aktuella och inte behöver testas om.

Det finns ingen in vitro metod som har bevisats ge tillförlitliga och meningsfulla resultat för SPF, varför tester som redovisar SPF testat in vitro inte bör användas för information till konsument.

Notera dock processen att validera SPF in vitro-metod. In vitro-metoden väntas antas som ISO-standard tidigast 2025.

 

UVA

Den dos UVA-strålning som minst krävs för att framkalla en kvarvarande pigmentering på hud som skyddas av ett solskyddsmedel i förhållande till den dos UVA-strålning som minst krävs för att framkalla motsvarande pigmentering på samma hud utan skydd kallas för UVA-skyddsfaktorn, eller UVA-PF.

För att bedöma skyddet mot UVA-strålning, alltså UVA-PF använder man en standardiserad in-vitro (utanför levande organism) metod för UVA: ISO 24443:2021 Cosmetics – Determination of sunscreen UVA photoprotection in vitro (reviderar ISO 24443:2012), vilken ersätter den tidigare in vitro-metoden utarbetad av Colipa (Colipa Guidelines - Method for in vitro Determination of UVA protection, 2011).

Alternativt kan följande in-vivo (på människa) metod användas: ISO 24442:2022 Cosmetics ‐ Sun protection test methods ‐ In vivo determination of sunscreen UVA protection (reviderar ISO 24442:2011). Metoden ersätter den så kallade persistent-pigment darkening method (PPD), en metod som avser kvarstående pigmentering. Denna metod är framtagen av den japanska industrin och har modifierats av den franska hälsoskyddsmyndigheten Afssaps.

Eftersom in vivo- och in vitro-metoderna har visats vara jämförbara rekommenderar man därför att in vitro testet används om möjligt (se Cosmetics Europe rekommendation 25, ovan). Oavsett hur man mäter skyddet ska det kompletteras med ett in-vitro test för kritisk våglängd, som är ett mått på hur brett skyddet i UVA-området är.

Testresultat för produkter som testats med någon av de tidigare metoderna är fortfarande giltiga och jämförbara med resultat enligt de nya ISO-standard, varför dessa produkter inte behöver testas om.

 

5. Märkning - EU:s kosmetikaförordning och rekommendation

Solskyddsmedel är kosmetiska produkter och ska märkas enligt kosmetikalagstiftningens krav, d.v.s. visa fullständig information om innehåll, hållbarhet, och ansvarigt företag.

Utöver dessa allmänna krav, ska solskyddsmedel vara märkta i enlighet med EU:s rekommendation så att det framgår vilket skydd de ger (se nedan och under testmetoder) avseende UVA- och UVB-strålning. Märkningen för solskydd kan anges t.ex. som:

HÖGT SKYDD SPF 50  samt piktogram enligt bild nedan.

Skyddskategorin (t.ex. Högt skydd) ska alltså anges på svenska när produkten säljs till svenska konsumenter, oavsett försäljningskanal.

Bild. logotyp UVA

För att göras det tydligare för konsument har EU enats om att åtta olika SPF, solskyddsfaktorer, samt fyra tillhörande skyddskategorier ska användas vid märkning, se tabell nedan.

Solskyddsprodukter får inte ha felaktig märkning om skyddande egenskaper, exempelvis ”sunblock”, ”fullständigt skydd” eller ”skyddar hela dagen”. Solskyddsmedel ska också ha varningstexter på svenska om solexponering, exempelvis "för mycket sol medför en allvarlig hälsorisk", ”utsätt inte spädbarn och småbarn för direkt sol”.

SPF_rek_kat.png

Bild. Kategorier, SPF och uppmätt solskyddsfaktor. Utdrag ur EU:s rekommendation 2006/647/EG.

För att visa att produkten ska ge ett fullgott UVA-skydd i förhållande till UVB-skyddet (SPF) kan produkten vara märkt UVA-symbolen . Det innebär att produktens skydd, förhållandet mellan UVA-skydd (kvarstående pigmentering) och UVB-skydd (omedelbar rodnad, SPF) är lika eller högre än 1:3, dvs för en produkt med SPF 30 ska UVA-skyddet vara minst 10.

I vetenskapliga undersökningar har man visat att vissa typer av biologiska skador på huden kan förebyggas och begränsas om detta förhållande uppfylls. Därutöver rekommenderar dermatologer en kritisk våglängd på minst 370 nm för att ett omfattande skydd skall uppnås. Mer finns att läsa i EU:s rekommendation.

6. Effektbevisning

Precis som för alla kosmetiska produkter krävs det dokumentation eller tester som kan visa riktigheten i utlovade egenskaper och effekter. Dessa ska utföras enligt gällande standarder, och i enlighet med grundläggande principer i EU-förordningen om marknadsföringspåståenden hos kosmetiska produkter, kriteriet Bevisning.

Läs mer om marknadsföringspåståenden om kosmetiska produkter

Enligt EU:s rekommendation för solskyddsprodukter (se avsnittet om Märkning) ska vedertagna metoder för att uppmäta SPF samt UVA-skydd användas. För att säkerställa reproducerbarhet och jämförbarhet hänvisas till följande referensmetoder:

  • Minimiskydd mot UVB-strålning: International Sun Protection Factor Test Method (2006).

  • Minimiskydd mot UVA-strålning: Persistent-Pigment Darkening method (metod som avser kvarstående pigmentering) utvecklad av den japanska industrin, och modifierad av den franska hälsoskyddsmyndigheten– Afssaps, vilken ska användas tillsammans med test avseende kritisk våglängd.

Det är även tillåtet, och påbjudet enligt rekommendationen, att använda in vitro-metoder om sådana är tillgängliga och likvärdiga. Sedan EU:s solskyddsrekommendation publicerades år 2006 har dels in vitro metoder för bestämning av UVA-skydd tagits fram, samt ovanstående in vivo-testmetoder för SPF och UVA uppdaterats till ISO-metoder som beskrivs i avsnitt 4 om testmetoder.

 

7. Användning och applicering 

För att uppnå den skyddsnivå som anges med solskyddsfaktorn måste solskyddsmedlet användas i de mängder som används vid tester, dvs.

2 mg/cm2, vilket motsvarar sex teskedar solkräm (ca. 36 gram) för en genomsnittlig vuxen person. Denna mängd är större än den mängd som konsumenterna i allmänhet använder. Om en mindre mängd används minskar solskyddet oproportionerligt, dvs. används bara halva mängden av ett solskyddsmedel kan solskyddet minska med upp till tre gånger.

Det är särskilt viktigt att solskyddsmedlet appliceras på huden upprepade

gånger. Om du är utomhus en hel dag återapplicera gärna varannan timme, speciell efter bad och torkning eller då man svettats mycket.

Skuggan kan minska UV-strålningen med 50% eller mer, så att man får en halverad exponering. Det är bra att skydda sig mot indirekt solljus även om man sitter i skuggan. Speciellt gäller detta om man befinner sig i skuggan, men exponeras för UV-strålning via dess reflektion via vatten eller snö.

En brun utan sol-produkt färgar in proteiner i cellerna i det yttersta hudlagret. Färgen ger inget skydd.

En annan relevant fråga är om man kan använda gamla solskyddsmedel. Produktens angivna hållbarhet som öppnad produkt är oftast 12 månader. Om produkten från förra året är öppnad är rekommendationen att köpa ny(-a) till den nya solsäsongen. Beakta dock alltid hållbarhetsmärkning och hur produkten lagrats.

 

8. Användningstips för en effektiv applicering av solskyddsmedel samt ett bra beteende i solen 

  1. Applicera solskyddsmedel innan du går ut i solen för att vara skyddad från första stund. Låt torka innan du tar på kläder.

  2. Se till att du använder tillräckligt solskydd (minst 6 teskedar för att täcka hela kroppen se Användning och applicering). Minskning av mängden sänker nivån av skydd märkbart. Var särskilt noga med känsliga områden, t.ex. öron, axlar, näsa och nacke.

  3. Var extra noga med områden som är lätt att glömma t.ex. öron, fötter och övre delen av ryggen.

  4. Återapplicera solskyddsmedel varannan timme. Applicera oftare efter bad, svettning eller torkning

  5. Försök att undvika den intensiva solen mitt på dagen från 11:00 och 15:00 under sommarmånaderna eller i tropiska länder och på höga höjder.

  6. Om du tar medicin, kontrollera med din läkare eller apotekspersonal om det är säkert att spendera tid i solen. Vissa läkemedel kan göra huden mer känslig för solens strålar.

  7. Överexponering för solen kan vara hälsofarligt, så undvik att vistas ute i solen för länge, även när du använder solskyddsmedel.

  8. Skydda barnen. Barn är särskilt utsatta för effekterna av UV-strålning. Föräldrar bör iaktta särskild försiktighet för att skydda barn mot UV-strålning. Använd gärna skyddande kläder, hattar, solglasögon och solskyddsmedel som komplement. För att kunna återapplicera skyddet är det bra om barnet har med sig solskyddsmedel till förskolan eller motsvarande, samt till skolan.
    Smörj gärna in oskyddad hud på morgonen innan huden exponeras. Detta är speciellt viktigt på våren då huden inte hunnit reagera på solens ökande styrka (UV-index).
    Utsätt inte spädbarn och småbarn för direkt solljus.

Kom ihåg: UV-strålning når oss inte bara direkt utan även indirekt via reflekterande ytor, till exempel vattenspegeln vid en badplats.

 

9. Solskydd för barn

Skydd för bebisar och små barn

Det nyfödda barnet ska inte vara i direkt solsken utan mår bäst i skuggan under ett parasoll.

Barnen skyddas bäst mot solen med en tröja och en solhatt med stort brätte, både på lekplatsen och på stranden och i vattnet. Det finns också heltäckande badkläder att använda.

På de kroppsdelar som inte täcks av kläder bör man smörja in barnet rikligt med en solskyddsprodukt. För dagar på stranden är det en förutsättning med en vattenresistent produkt. Ett bra tips är att stryka på 2 gånger på de ställen som ska skyddas. Smörj in ditt barn flera gånger under dagen så att barnet är skyddat hela tiden, särskilt efter bad och torkning.

Solskyddsprodukter för barn är anpassade att använda vid helkroppsapplicering av barn och detta går utmärkt att göra när barn blir mer aktiva.

Men både små och större barn bör undvika solen mitt på dagen mellan 11–15 då den är som starkast. Då passar det bra med en sovstund eller att leka i skuggan.

Olika typer av produktformuleringar

Det finns solskyddsprodukter för barn i en rad olika konsistenser och texturer för olika typer av appliceringar. De kan vara formulerade med kombinationsfilter, det vill säga med både organiska och partikulära filter, produkter med enbart organiska filter eller partikulära filter. Val av filter påverkar texturen och appliceringsform. För att skydda barn ska man använda produkter som uppfyller effektbevisning av skydd mot UVB- och UVA-strålning och som består av godkända filter. Alla filter som är tillåtna inom EU är även tillåtna att använda i solskyddsmedel för barn.  Ofta är solskyddsprodukter för barn vita eller med en tydlig färg för att det ska vara lätt att se var på kroppen man har smörjt in. Oavsett typ av konsistens är det viktigt att använda en generös mängd produkt till barnen och att återapplicera ofta.

Skyddsfaktorer och -kategorier för barn

Val av nivå på solskyddet till en vuxen person är beroende av hudtyp, breddgrad och geografisk plats, aktivitet, under hur lång tid du har vant huden (utvecklat pigmentering) o.s.v. För barn rekommenderar branschen ett högt skydd till mycket högt skydd, dvs minst solskyddsfaktor (SPF) 30 eller högre oavsett om man befinner sig i Sverige eller utomlands. På resmål i varmare trakter är UV index normalt högre. UV-index är ett mått på styrkan hos solens skadliga UV-strålar. Bebisar bör skyddas med kläder och solhatt samt vara i skuggan i möjligaste mån men på områden som inte täcks bör de skyddas mot indirekt solljus med solskyddsprodukt anpassad för bebisar.

Det är också viktigt att produkten är märkt med UVA-symbolen för att försäkra sig om att produkten minst har ett UVA skydd enligt EU:s rekommendation (se avsnittet Märkning).

 

10. Nanomaterial och solskyddsprodukter 

Definition

Bara för att ingredienser är mycket små betyder det inte att de är nanomaterial. Det flesta ämnen (oftast molekyler) vi får i oss via t.ex. födan är i nanostorlek, men är definitionsmässigt inte nanomaterial.

Definitionen i EU:s kosmetikaförordning för nanomaterial i kosmetiska produkter är: ”ett olösligt eller biopersistent material som är avsiktligt tillverkat, med en eller flera yttre dimensioner, eller en inre struktur, med ett spann på mellan 1 och 100 nm” (nanometer)(avsnittet Definitioner i förordningen).

Nanoemulsioner, nanosomer, liposomer och andra små fettstrukturer i kosmetikprodukter med eller utan innehåll av andra ingredienser är inte nanomaterial eftersom de är lösliga och icke-biopersistenta.

Lagstiftning och säkerhet

Nanomaterial som är antagna i kosmetikförordning 1223/2009 och registrerade hos EU-kommissionen är tillåtna att användas i kosmetiska produkter. Dessa står tydligt utmärkta i sina nano-former. Kosmetikprodukter som erbjuds konsumenten (och den som hanterar dessa produkter yrkesmässigt) ska vara säkra vid normal användning, oavsett storlek på ingredienserna. Det är alltså säkerheten, inte storleken som avgör.

UV-filter i nanomaterial

UV-filtren titandioxid och zinkoxid finns i nano-formerna titanium dioxide (nano), zinc oxide (nano). Dessutom är bis-(diethylaminohydroxybenzoyl benzoyl) piperazine (nano) tillåtet. Dessa tre är de UV-filter i nano-form som är tillåtna att använda i solskyddsmedel på den gemensamma marknaden.

Enligt kosmetikaförordningens regler om nanomaterial så måste tillverkaren föranmäla nanomaterial (säkerhetsuppgifter, toxikologisk profil, mängd, förutsebar exponering o.s.v.) till Europakommissionen och detta sex månader innan produkten släpps ut på marknaden.

Märkning

Kosmetikprodukter som innehåller nanomaterial (se definition) ska märkas med ingrediensnamnet enligt det internationellt vedertagna märkningsspråket INCI följt av ordet ”nano” inom parentes, t.ex. ”titanium dioxide (nano)”.  

Funktion 

Titandioxid, zinkoxid och och bis-(diethylaminohydroxybenzoyl benzoyl) piperazine i nanoform används i solskyddsmedel för att reflektera bort UV-ljus. Dessa UV-filter skyddar inte bara huden från UV-ljus, nanoformerna har också fördelar sett till produktformuleringen.

Solskyddsmedel med nanopartikulära UV-filter är lättare att smörja ut jämfört med ett solskyddsmedel med icke-nanopartikulära UV-filter, och ger en genomskinlig yta där icke-nanoformerna ger en vitaktig hudyta. Dessa kan vara nog så viktiga fördelar eftersom känslan, konsistensen och utseendet av en produkt på huden påverkar beslutet om att använda solskyddsmedel.

De partikulära UV-filtrenas förmåga att reflektera bort ljus av olika våglängd påverkas av partiklarnas storlek. Studier indikerar till exempel att nanopartikulär titandioxid kan ha en högre sådan förmåga i form av högre SPF än dess mikropartikulära motsvarighet.