“Fri från”-påståenden och hur man som ansvarig person (Responsible person) kan resonera om dessa
Lagar om marknadsföring och allmänna kriterier
Marknadsföringslag
EU:s förordning 655/2013 om kosmetiska produkter och marknadsföringspåståenden om dessa (“kriterier”)
Technical Document (EU-kommissionens tolkning av kriterierna)
All reklam och marknadskommunikation om kosmetiska produkter regleras ytterst utifrån allmänna kriterier om:
lagenlighet, sanningsenlighet, bevisning, vederhäftighet, skälighet och välgrundade beslut.
Detta oavsett om det gäller den generella Marknadsföringslag eller den produktspecifika EU-förordning 655/2013 om kosmetiska produkter och marknadsföringspåståenden om dessa. Dessa grundläggande lagverktyg gäller all marknadsföring, och så kallade “fri från”-påståenden är inga undantag.
EU-kommissionen gör genom Technical document presenterat 2017, sin tolkning av EU-förordningen 655/2013. Se Technical document för fullständiga exempel.
I relation till just “fri från”-påståenden kan de nämnda kriterierna exemplifieras på följande sätt:
KRITERIER OCH FÖRKLARINGAR
· Lagenlighet: många kemiska ämnen är med tydlighet (bilaga II, 1223/2009) förbjudna att tillsätta kosmetiska produkter som marknadsförs i EU. “Fri från”-påståenden om dessa ingredienser ska inte vara tillåtna - tillverkaren ska alltså inte hävda att det är en fördel med produkten att den följer lagen.
· Sanningsenlighet: Tillverkaren ska veta vilka ämnen som tillsätts produkterna, men dessa ämnen kan om man inte är uppmärksam tillföras även genom råvarublandningar, växtextrakt eller t.ex. genom att tillåtna ämnen frisätter andra ämnen i den färdiga produkten. “Fri från”-påståenden om ingredienser som tillsats produkten men utan tillverkarens notering eller som inte finns i INCI ska inte vara tillåtna.
Ett exempel är så kallade formaldehydfrisättare. Vissa av dessa ämnen är tillåtna att använda som konserveringsmedel, och syftet med dem är att de som namnet antyder frisätter formaldehyd, i mycket liten mängd - men just att hävda “fri från formaldehyd” är med andra ord fel.
· Bevisning: experimentella studier, konsumenttester och publicerad fakta kan alla fungera som underlag för dokumentation om det aktuella påståendet. Om man refererar till sådana bör dokumentation finnas tillgänglig i produktinformationsfilen.
Specifikt om bevisning och ”fri från”-påståenden: Innehållet i kosmetiska produkter ska tydligt framgå av den obligatoriska INCI-listan (och motsatsen gäller naturligtvis också: frånvaro av namnet på ett innehållsämne i INCI-lista anger att det aktuella ämnet inte har tillsats produkten). Om ”fri från”-påståenden om innehållsämnen ändå hävdas måste de bevisligen spegla det faktiska innehållet i produkten. En hävdad frånvaro av ett innehållsämne ska alltså kunna dokumenteras. Övriga kriterier, t.ex. Lagenlighet (se detta), gäller oavsett detta.
· Vederhäftighet: påståenden som kan dokumenteras som sanningsenliga är givetvis tillåtna - det är dock t.ex. omöjligt att garantera att användaren av en kosmetisk produkt inte någonsin kan få en allergisk reaktion när hon eller han använder produkten. “Fri från”-påståenden om detta ska därför inte vara tillåtet.
Inte heller är det tillåtet att hävda att produkten är “fri från (konserveringsmedlet) X” om X tillförs produkten via en råvarublandning, växtextrakt eller annan källa. Påståendet i relation till innovativa, säkra lösningar utan konserveringsmedel accepteras dock.
Ett annat intressant exempel är ämnen som kan tillsättas produkter för att uppnå olika funktioner. Många parfymämnen har utöver en specifik doft även konserverande egenskaper. I applikationen A kanske ämnet används primärt för den konserverande funktionen, men det är likväl ändå ett parfymämne - påståenden om att produkten inte innehåller parfym i dessa fall ska därför inte vara tillåtet.
Att erbjuda parfymfria alternativ är i sig inget fel, om nu produkten är parfymfri.
· Skälighet: Technical Document: Fri från"-claims/påståenden eller claims med liknande innebörd bör inte vara tillåtna när de medför ett nedvärderande budskap, särskilt när de huvudsakligen bygger på en antagen negativ uppfattning om ingrediensens (eller ingrediensgruppens) säkerhet
I Technical Document lyfts exempel med olika tillåtna konserveringsmedel. “Fri från”-påståenden om dessa ingredienser kan anses vara nedsättande både om ingredienserna, och om tillverkare som använder dessa lagligt. Sådana påståenden ska alltså inte vara tillåtna.
· Välgrundade beslut: den som besitter normal och förväntad kunskap om en aktuell produkttyp ska, baserat på produktens märkning, reklam och marknadskommunikation, kunna bilda sig en välgrundad uppfattning och därefter utifrån denna fatta ett välgrundat beslut.
Om tillverkaren marknadsför en produkt specifikt mot en nischad grupp som kan förväntas ha mer detaljerad kunskap, t.ex. frisörer, kan dock marknadskommunikationen utformas annorlunda än i det allmänna fallet.
Exemplen i Technical Document rör ofta livsstilsorienterade val, t.ex. vegansk livsstil, men också möjligheten att välja bort alkohol i produkten.
Slutligen, om påståenden om produkten uppfyller övriga kriterier kan sådana vara tillåtna för att ge underlag för välgrundade beslut.
LÄKEMEDELSVERKETS RAPPORT OM SOLSKYDDSMEDEL FRÅN 2019-06-10
Läkemedelsverket har genom sin rapport om Solskyddsmedel från juni, 2019 yttrat sig om produktpåståenden i relation till 655/2013. De tre fallen som tas upp i den ansvariga myndighetens rapport visas nedan.
Av punkt 5.1 i bilagan till Gemensamma kriterier till förordning (EG) nr 655/2013 framgår att ”påståenden om kosmetiska produkter ska vara objektiva och får inte vara nedsättande mot konkurrenterna eller mot ingredienser som används lagenligt”.
För en av produkterna anges beståndsdelen Titanium dioxide som ”no nanoparticles”. Det finns Titanium dioxide i nanoform som bedömts vara säker för användning som UV-filter i kosmetiska solskyddsprodukter. Att i märkningen ange beståndsdeler Titanium dioxide som ”no nanoparticles” kan uppfattas som nedsättande för Titanium dioxide i nanoform.
Den andra av produkterna marknadsförs med märkning om att produkten är ”paraben-free”. Genom att påstå att en produkt är parabenfri är påståendet nedsättande mot konkurrenter som använder parabener lagenligt och nedsättande mot de parabener som är upptagna i bilaga V i kosmetikaförordningen som tillåtna konserveringsmedel.
För den tredje av produkterna var behållaren försedd med en bild som visar hur det aktuella solskyddsmedlet går djupare ner i överhuden än ”vanlig solkräm”. Denna marknadsföring kan uppfattas som nedsättande för solskyddsprodukter på marknaden som uppfyller kraven enligt kosmetikalagstiftningen.
TILLVERKARENS ANSVAR
Ytterst är det alltid tillverkarens detaljkunskap om den specifika produkten som utgör grunden i bedömningen om marknadsföringen av den.
En branschförening kan inte fungera som smakdomare om vilka påståenden som är tillåtna eller inte.